måndag 14 januari 2013

8 cm...

...kvar tills jeansmattan är klar. Då kom 12-åringen och sa "Mamma, nu ska jag gå och lägga mig". Och det går faktiskt inte att väva i det här huset om någon annan ska försöka sova.

Så jag fick inse att klockan var ganska mycket. Och intalade mig att i morgon kväll, när jag förhoppningsvis hinner väva klart den sista biten, så kommer jag att vara utvilad. Och då kommer jag orka väva avslutet i blå mattvarp också innan ögonen faller ihop.

Trött blir ofta fel. Man ska inte stressa fram. Vävningen handlar inte om att prestera så mycket på så kort tid som möjligt. Kanske borde jag sätta upp en liten skylt om detta i vävstolen? ;-)

Godnatt!

2 kommentarer:

  1. Visst är det så när man är lite för trött... men ändå svårt att släppa taget! Särskilt när det bara är en liten bit kvar till mål :-)
    Mattan ser jättefin ut och lite speciell med den blå varpen, det ska bli roligt att se den nerklippt/ Irené

    SvaraRadera
  2. Väldigt vackra färger. De ger ett vilsamt intryck som förstärks av den blåa varpen. Jag kommer att tänka på havet en stilla sommarkväll när jag ser den. :-)

    Katarina

    SvaraRadera