fredag 22 februari 2013

...och sportlovsläsning!

I morgon bär det av till sportlov i fjällen. Ska bli jätteskönt med en veckas ledighet med vinteraktiviteter och god samvaro. Kommer nog inte att hända så mycket på bloggen under den  här veckan.

Solvögat kom i brevlådan idag. Första numret för mig. Den ser ut att innehålla en hel del läsning, den tar jag med mig :-)

Önskar er alla en trevlig helg!

torsdag 21 februari 2013

Kvällsläsning

Vävmagasinet kom med posten idag. Jag är ny prenumerant och det här är härlig läsning. Så fantastiskt mycket spännande man kan väva! Och jag är bara nybörjare... så mycket att lära :-)

Dags att hoppa isäng, vill hinna bläddra lite innan jag somnar. Godnatt!

tisdag 19 februari 2013

Skära, skära...


Kan någon påminna mig om att jag inte ska göra jeansmattor på ett bra tag, när jag är klar med den här?
Jag längtar efter långa raka trasor av slitna lakan som inte dammar så förfärligt.

söndag 17 februari 2013

Återbruk


Det blir mycket spill när man grovrensar jeans... Massor av fickor tex. Jag frågade min syster om hon ville ha lite fickor... Hon har börjat återbruka gamla jeans till fina väskor. Så här kan de se ut:


Och så har de fina insidor med vackert foder:


Av fickor kan man tex göra laptopfodral, kanske...? Vi får se vad hon hittar på, min kreativa syster.

Inspiration till mattor av jeansfickor kan man också hitta här, vilket är en länk som jag för övrigt hittat via bloggen ReRagRug, som jag tycker är ett coolt återbruksprojekt.

Ett annat bra återbruksprojekt är Stockholms Stadsmissions Remake som gör nya saker av gamla. En del av deras kläder är riktigt snygga, har man vägarna förbi Kulturhuset i Stockholm kan det vara värt att titta in i Stadsmissionens butik bredvid Designtorget i källarplanet.  

Jag börjar bli rejält trött på slit-och-släng. Återbruk gillas! :-)

lördag 16 februari 2013

Dagens fynd...

...kom inte från Syfestivalen. Vi gick runt där en dryg timma, 16-åringen och jag. Det var väl typ fyra utställare som jobbade med vävning, så inga fynd där. Stod och höll i lite mattvarp från Egypten och tänkte att hur vet jag att det är bra kvalitet då? Ja, hur vet man... har ni några tips? Hur får man tag på bra mattvarp? Är det Bockens som gäller ändå?

Nu är jag hur som helst medlem i Riksföreningen för handväv och undrar vad det kan leda till? Och så har jag ikväll suckat lite över Sätergläntans kortkursprogram och tänkt att en vecka där får bli en bra ersättning den dag då ungarna är så stora att de har egna planer för sommarsemestern.

Annars fanns på Syfestivalen mycket stickgarner och jag kände att det kanske skulle vara lite kul att pröva igen..? Men besinnade mig och insåg att det får bli i en annan fas av mitt liv.

Och så fanns där en hel del fina trikåtyger för barn. Ungen och jag snosade på delfiner, hjärtan, ugglor, bläckfiskar och vikingar i klara vackra färger i mjuka material, samtidigt som jag konstaterade att tiden när jag syr barnkläder på min overlockmaskin är förbi för en överskådlig tid.

Vi hade en mysig stund ihop, 16-åringen och jag. Man får hitta sina tillfällen. 

Nej, dagens fynd kom från den lokala loppisen dit jag egentligen åkte för att införskaffa några fler svarta jeans. Jag har letat nya vardagstallrikar ett tag. Och så låg de där: 12 styck väldigt fina Gustafsbergs VARDAG, gjorda någon gång mellan 1955 och 1973, design Karin Björquist. Den mörkt gröna färgen passar jättefint till mitt annars så ljusa kök. Och priset: 10 kr styck. Lycka :-)


Jag staplade dem bredvid mina standardtallrikar från IKEA som nu åker upp på vinden i avvaktan på 16-åringens första bostad. Och jag konstaterade att jo, visst är det skillnad på kvalitet, för även om de är 40 år gamla så har de en helt annan lyster. Dessutom godkändes de på rot av 12-åringen; han brukar gilla sånt som är fint. 

Med önskan om en skön söndag! 

fredag 15 februari 2013

In i jeansdimman...?


Jag börjar ana slutet på den röda gåsögonmattan. Som jag har njutit av att väva med dessa vackra röda nyanser!

Jag har satt upp gåsögon så att jag ska få plats även med en grå matta. Lite smalare, inte så lång. Tänker en vävd kant i något mörkt rött, det skulle bli fint till sovrummet där den är tänkt att placeras. Men så var det det där med gråa nyanser... Alltså, jag tror det skulle bli så snyggt med svarta och gråa jeans. Och det ligger en hög jeans i arbetsrummet och väntar på mig...


Det är väl bara att kasta sig in i jeansdimman igen. Sprätta, strimla, sy... munskydd på, damm, host, host! Inte förvandlas till en blå smurf den här gången... snarare en svartalf..?

Vad gör man inte för konsten ;-)



torsdag 14 februari 2013

Syfestival

I helgen är det Syfestival i Stockholm. Jag har inte varit där på många år, men på lördag tänker jag ta mig dig med 16-åringen. Vi kollar nog helt olika saker... Hon har ögonen öppna efter sånt som kan addera till sina cosplaykostmer och jag kommer nog se om det finns någon som säljer mattvarp och även något fint vårtyg för att sy något klädesplagg kanske.

Det är inte så mycket fokus på just vävning, men några utställare verkar det finnas. Bland annat Riksföreningen för Handvävning. Jag tänker att det kanske kan finnas en poäng att vara med där?

Är det någon som har tips på utställare? Dela gärna med er i så fall :-)

onsdag 13 februari 2013

Löpare

Malin i Vallentuna har en utlottning på sin blogg. En löpare inspirerad av en bild, en sådan vacker tolkning! Såklart jag vill vara med i Malins utlottning.

Och tänker att det ska bli spännande att pröva att väva i lite finare garner. Ännu så länge har jag ju hållit mig till mattrasorna. Det är så tacksamt, det går att se resultat så snabbt. Men börjar längta efter att väva den där munkabälteslöparen som jag nyss varpade.

tisdag 12 februari 2013

Sjukdag


Sjuk. Hemma från jobbet. Lite feber, hängig. Kollar mail, försöker vila, somnar inte. Tänker att jag kanske hade orkat att gå till jobbet, men jag vet ändå att jag gör rätt som är hemma. Luther sitter och knackar på axeln, jag viftar bort honom.

Väver lite, det funkar ett tag. Det är så kul med gåsögonen. Tacksamt. Det ser avancerat ut och det enda man behöver göra är att hålla koll på trampordningen. Jag lägger in en liten tygbit i en annan färg när jag börjar om och på så sätt blir det lätt att se var jag är.

Försöker blanda de olika röda färgerna så att mattan blir jämnt melerad. Det är svårare... Men spännande att se hur mönstret och färgerna växer fram.

Det blir nog fler mattor i gåsögon.

måndag 11 februari 2013

Behålla lugnet



En fantastiskt skön helg när Sverige i vinterskrud var som allra vackrast. En måndag där antalet lugna sekunder var färre än 60. En liten stund vid vävstolen en måndagkväll...


...och tillbaks till en pytteliten känsla av lugn i kropp och själ.

torsdag 7 februari 2013

Fler kuddar

Ikväll bär det av för en långhelg i Härjedalen, det ska bli skönt med en semesterdag i morgon. Till det lilla huset som finns där har jag sytt fler kuddar genom att återanvända de vävar som låg i lådorna som kom med Toras vävstol (Här kan man se de tidigare kuddarna av Toras vävar)

Två löpare blev randiga kuddar tillsammans med ofärgat linne. Den ena fick dessutom kanter från ett fårskinn.

En broderad oval duk fick ny funktion. Och så blev det en "pepparkakskudde" av en duk och några handvirkade kantremsor.

Önskar er alla i bloggosfären en fin helg!

onsdag 6 februari 2013

Yvonnes matta

Åh, så kul att väva gåsögon :-) Det är svårt att få rätt färger med kameran i kvällsljuset; blandningen av röda nyanser blir mycket bättre än på bilden. Yvonne, den här blir fin i ditt kök!

tisdag 5 februari 2013

Gåsögon



Yes, äntligen! Tillbringade kvällen i vävstolen och lagom tills sonen skulle sova så var allt klart. Var bara tvungen att provväva lite, utan att slå alltför hårt med slagbommen...

Fick ett gott råd från Katarina att provväva i en starkt avvikande färg för att kunna se eventuella fel tydligare. Tror det ser rätt så bra ut...

Måste också hitta ett bra system för kanterna. Har skedat en flytande stadtråd, men frågade också min namne på Min Hobby hur hon får så fina raka kanter. Ska testa vilket jag tycker fungerar bäst.

Så spännande det är att sätta upp något helt nytt som jag inte har gjort förut :-)

söndag 3 februari 2013

Börjar närma mig


Det har varit en fantastiskt vacker söndag idag. Jag har varit ute en sväng, isen var full av familjer. Solen skiner, tulpanerna har sin bästa tid och jag har också en ny fin varpfläta klar :-)



Har varpat randigt. Det var ju inte alls så svårt, utan faktiskt rätt så kul. Min mamma har önskat sig löpare till skåp och skänk till sitt vardagsrum. Ganska smala ska de vara. Jag har lovat henne att en ska hon i alla fall få. Men om det blir två... det beror liksom på resultatet från den första. Jag försöker använda upp Toras garnförråd. Varpen är i natur och mörkbrunt cottolin, inslaget blir i natur och olika nyanser av rosa och lila. Jag tror det kommer bli fint hemma hos min mor.

Men den här varpen lägger jag undan ett tag, först ska jag väva röda gåsögon. Väven sitter på vävstolen och jag har en korg full med röda bollar.


Nu ska här "bara" solvas och skedas innan jag kan sätta igång. De roligaste momenten framför mig! Det är så kul att sätta igång i vävstolen och äntligen börja känna lite konkret resultat :-)


fredag 1 februari 2013

Moster Lydias matta

Den här mattan finns på min vind, fast jag hade glömt den. Den är lite svårplacerad i grönt och turkost och alla möjliga färger däremellan, så därför har den plockats undan. Men den är likafullt mycket vacker. Den är vävd av moster Lydia, som egentligen var mina barns farmors moster. Lydia gick bort förra året, nära 100 år gammal. Mattan dök upp när sonen föddes, han är snart 13 år så Lydia måste ha varit runt 85 år när hon vävde den. Den landade i hans sovrum, passade bra in i de klara fina färger som fanns där då.

Till den här mattan finns ett speciellt minne. Det händer att jag berättar det för honom och då kan vi skratta åt det tillsammans, för att det påminner om att han är så extremt envis samtidigt som han är jordens mest följsamma och sociala unge.

Det här tillfället var en vardag, eller kanske en lördag. Han var väl knappt ett par år. Ingen av mina ungar har kunnat somna i sin barnvagn. Båda blev liksom lite extra pigga när det hände saker runt omkring och de hade svårt att koppla av. Sova middag gick däremot utmärkt när det var lugn och ro hemma. Tyst och skönt. När vi var hemma så lade vi dem i deras spjälsäng, stoppade om, stängde dörren, de knoppade in, sov ett par timmar och vaknade lyckliga och glada. Tvärtemot de flesta andras bebisar som alltid somnade så fort man lade dem i en vagn och som vägrade somna själva.

Men den här dagen. Vi hade varit ute och hittat på saker, han hade som vanligt inte somnat i vagnen. Jag kommer ihåg hur jag kom hem med en övertrött unge och jag tänkte att om jag bara lämnar honom i spjälsängen i hans sovrum några minuter så kommer han att lugna ner sig och somna. Han var trött och ledsen när jag lämnade honom. Jag gick ut i köket och stålsatte mig, försökte fokusera på det större barnet. Och några minuter senare så hörde jag en stor *DUNS* från lillungens rum. Jag rusade dit, öppnade dörren och möttes av en mycket förnärmad liten unge som var på väg ut ur rummet. Han var sååå arg för att han lämnats ensam för att sova. Med sin knappa meter hade han lyckats klättra ut ur spjälsängen och hade därefter ramlat rakt ner på trasmattan. Enligt alla säkerhetsföreskrifter skulle det inte varit möjligt.

Jag kommer ihåg hur förfärad jag blev när jag såg ett blåmärke i hans panna som liksom såg bikupemönstrat ut, som små sexkanter...? Och jag undrade vad i hela friden...? Tills jag kopplade ihop mönstret med trasmattans varp och inslag... Jag rös i hela kroppen. Och kommer ihåg att jag tänkte att nu byter vi ut spjälsängen illa kvickt. Dagen efter ställde vi in en resårmadrass direkt på golvet så att han skulle kunna ta sig i och ur själv.

Snart är den där lilla ungen en tonåring och jag är glad för varje kväll som jag får stoppa om honom och killa honom på ryggen innan han somnar. Rätt som det är så är han huvudet längre än jag och vi får inte plats tillsammans i TV-fåtöljen. Och någon annan blond liten dam gör anspråk på att få sitta nära... Tills dess njuter jag av varje liten stund.

Tänk att en gammal trasmatta kan vara som ett fotoalbum?!