Testresultat

Här är "random-mattan" som min son kallade den. Eftersom den mest vävdes för att jag inte riktigt visste hur mycket varp det fanns i vävstolen när vi satte upp den. Så jag bestämde mig för att testa lite med de trasor som fanns i restlagret som följde med... Ville kolla hur färger och mönster blev... Och den där varpen tog liksom aldrig slut... Hade jag vetat så hade jag nog planerat något annat.

Nåja, jag är nöjd med att det blev en hyfsat genomgående blå färg på mattan, och det fungerade att ha inslag i starka kontrastfärger mellan de olika mönstrade och enfärgade fälten. Men det är ju tydligt att man behöver ha en plan innan man sätter igång. Det där blå/vit/röda fältet i mitten är liksom helt off och det syns att jag började bli otålig på slutet, fälten blir längre och längre... Syftet är dock uppfyllt: Jag ville lära mig, göra lite misstag för att kolla, försöka vara lite orädd.

Kanske kan den få plats i ett källarförråd någonstans. Så att man i alla fall slipper bli kall om fötterna...?

Och när jag tröttnat på randommattan så kortade jag in väven och började med inslag av sidentrasor, tillsammans med en massa garner i ull och lin som jag hittade färdigspolade. Olika nyanser av lila och blått. Från ljust till knallfärgat. I den här löparen finns sidenrester från två långklänningar och en morgonrock som jag sytt, samt en utsliten sidensjal.

Nå, den här blev jag lite mer nöjd med. Jag tycker om de knalliga blåa färgerna blandat med det lila (fast den här får man vänta till efter jul med att ta fram...)

Att väva i dupionsiden blev fransigt, men i denna löpare tycker jag att det funkar eftersom det ändå är så mycket blandningar och eftersom varpen är så robust. Det var lite kul att blanda alla dessa vackra och känsliga material. Bandkantningen är ett mycket vackert knallblått råsidentyg; resterna av en kavaj jag sytt.

Och jag tänker att om man inte testar så lär man sig nog inte.