Om lärande och inspiration

Funderar lite på hur jag hittar inspiration i mitt textila hantverkande.

Det är som att lärandet i sig är viktigt för mig. Just i höst har vävningen fått stryka på foten lite, till förmån för stickande och spinnande. Och jag känner att energin drivs av att det är mycket nytt jag vill lära mig.

Stickningsinspirationen fick en påfyllning när jag gick en endagskurs i att sticka Fair-Isle med Mary Jane Mucklestone och blev otroligt inspirerad. Köpte hennes bok "200 Fair Isle Designs" och har suttit många timmar med att försöka förstå hur jag kombinerar färger och mönster på bästa sätt.

Det har resulterat i ett par vantar... 

...och början på en slipover:

Spinnandet började av att jag såg alla instagrammare och bloggare som spann och ville lära mig. I höst har jag gått en ullkurs via Kulturlandskaparna här i Solna. 

Kulturlandskaparna är en förening som verkar för ekologisk mångfald. De har får på Överjärva gård i Solna (vilket för övrigt är en mysig fikautflykt en helg) och fåren betar även i trakterna där jag bor i Bergshamra. Det är så mysigt att gå förbi fåren på mina promenader där jag bor i närförort till Stockholm. 

Bild från www.kulturhantverkarna.se

Nu har jag således fått en fin spinnrock och då tar liksom nästa idé tag i mig: Jag vill att garnet jag spinner ska vara svenskt, jag vill veta varifrån ullen kommer. Alltså behöver jag lära mig behandla ull och karda... Nu har jag gått med i föreningen Kulturlandskaparna, såklart jag vill stötta deras fårverksamhet så att jag kan få ull från närområdet att spinna garn av! 

Vad händer med vävningen då? Just nu har jag en mattvarp i vävstolen som känns oändlig. Jag ska väva ut den och så ska jag nog ta lite paus från mattvävandet ett tag. Jag tror att nästa vävprojekt handlar om sjalar och så småningom så vill jag väva något av mitt handspunna garn. För vävningen ligger mig så otroligt varmt om hjärtat. Den är liksom fundamentet i mitt textila hantverkande.