40, 50 eller 55?

Jag behöver ett råd.

Min mor nämnde att hon nog skulle ha större användning av en löpare än en matta. I min fina julklappsbok finns en löpare i munkabälte och det tror jag att jag kan fixa; när jag gick min vävkurs fick jag pröva på munkabälte och det tyckte jag var jättekul. Jag tänker att det är lagom att ställa in sig på att det blir en sommarpresent till henne. Men varpan står uppe och då kan jag lika gärna passa på och varpa.

Nu till frågan:
I vävnotan står det 50-sked. 1 tråd i solv och 2 i rör. Garnet är Cottolin 22/2.
Jag har en 40-sked och en 55-sked. Frågan är om jag kan använda någon av dessa, eller om jag ska investera i en 50-sked? Dels undrar jag om en 50-sked är väldigt användbar, för i så fall kan det ju vara värt att införskaffa. Dels undrar jag om det blir alldeles tokigt med glesare eller något tätare sked?

Någon som kan ge lite råd? Jag tackar på förhand :-)

Vävfilosofi och tulpaner

Så underbart att läsa om att jag inte är ensam om att ha fler projekt på gång samtidigt! Gillar idén med en bok att skriva ner idéerna i. Jag har en sån bok på jobbet, där jag försöker reflektera lite kring saker som går bra. För att det är så lätt att bara springa vidare till nästa projekt.

Jag har funderat på varför jag tycker det är så kul med vävningen. Jag har ju bara hållit på med det här sedan i oktober, så det finns en nybörjarförälskelse i det. Jag lär mig mycket just nu, för varje sak jag gör så händer nya saker och det gillar jag!

Men det finns också andra komponenter:

Jag har alltid gillat textilt hantverk. Jag har sytt ganska mycket i mitt liv, både till mig och barnen. När jag gick på gymnasiet gjorde jag en veckas prao på en syateljé och jag kom ihåg att jag berättade om att antingen skulle jag bli sömmerska eller civilekonom. Rådet jag fick från ateljéägaren var såklart "bli civilekonom!". (vilket jag också blev så småningom). Men just nu känner jag mig rätt så klar med att sy kläder, jag hittar inte energin där. Och därför känner jag mig extra glad över vävningen.

För vävning är också andra saker förutom det där med att designa ett mönster och tänka färger och vara kreativ. Det är också en hel del tillämpad matte, man måste kunna räkna och tänka logiskt. Sedan kräver det en noggrannhet, man måste göra saker klart i rätt ordning. Och tålamod; var sak har sin tid, det går inte att stressa för då blir det fel. Det finns liksom inga genvägar till ett bra arbete. Det mår jag bra av som en avkoppling från mitt jobb; det får mig att varva ner.

Och så tänker jag att vävningen fungerar bra i min vardag. Ungarna är så pass gamla att jag inte behöver vara med hela tiden, men de vill fortfarande att jag är hemma på kvällarna. Efter att jobb och middag är avklarade så hittar jag ofta en lunk där jag jobbar en stund med vävningen på ett eller annat sätt innan jag går och lägger mig. Just nu är det exakt vad jag behöver.

Och funderar på hur ni andra resonerar kring vävfilosofi...?

Bjuder också på en tulpanbild med ännu fler nyanser av rött. Kvistarna med de röda bären köpte jag till jul. Efter jul hamnade de i andra buketter och nu har det slagit ut små blad på kvistarna. Många av de röda bären har försvunnit, men det är fortfarande mycket vackert med de våriga tulpanerna. Julen varar än till påska...?

Fifty Shades of Red

16-åringen hotar att säga upp bekantskapen med mig om jag läser "Fifty Shades of Gray" och det vill jag ju inte, så jag satsar på lika många nyanser av rött istället... Syster ska få en matta till sitt fina rödvita kök. Gåsögon med svart varp. Jag vill ha in så många röda nyanser i mattan som möjligt, tänker att det blir livfullt och fint.

Jag har varpat så att det räcker även till en grå matta, men jag hittar inte riktigt färgerna jag vill ha... Tänker att jag kanske behöver ge mig in i jeansdimman igen. Svarta, väl använda jeans borde bli de rätta gråa nyanserna (50 nyanser av grått i alla fall...?).

Men en sak i taget! Fler än jag som planerar flera parallella projekt framåt samtidigt?

Funkar bra

Så har jag varpat min första varp utan att ha någon som kontrollerar att jag gör rätt. Lite pirrigt ändå. Spolställningen fungerade bra. Det kändes som en rätt så behaglig stund på söndagen; varpa och lyssna på P1. 

Det är också ganska behagligt väder ute. Inte så kallt som det varit i veckan, men lite mulet. Det fick bli en "power walk" med stavarna. Solbrännan, vår lokala strand, ligger fortfarande i vintersömn och ljuset är blått. Några hade vågat ut sig på isen, det har frusit till först nyligen på den här delen av Östersjön och med isar på bräckt vatten ska man nog vara lite försiktig.

Det har varit en skön helg, utan något planerat och mycket tid för mig själv. Ibland behövs såna helger.

Snickardag

Det här med plankorna... Jag har ingen spolställning till min varpa. Jag har sökt på Blocket men inte hittat någon. Googlade på bilder och tänkte att det kan väl inte vara så himla svårt att snickra ihop en egen...? Här har jag kommit en liten bit på väg:

Om man bor själv i eget radhus så behöver man kunna hantera en skruvdragare med jämna mellanrum. Jag önskar jag kunde lite mer, för det är kul att jobba även i hårda material. Och jag tänker att egentligen är det inte så väldigt stor skillnad mellan att jobba i textil eller trä. Det ena mjukt, det andra hårt. I båda fallen måste man tänka igenom i förväg vad man ska göra och hitta en logisk väg att genomföra det. Man behöver ha bra verktyg. Personligen tycker jag ju att textila material är svårslagna, jag älskar känslan av tyger och garner, se något fint växa fram.

Den behöver sitta i spänn när limmet torkar så att den blir vinkelrät. Om det ändå inte hjälper så får jag nog sätta i små passbitar i hörnen. Och så ska den få tassar så att den står stadigt.

Hoppas jag hinner kolla i morgon om den fungerar för varpningen. Och jag tror ändå att min potential som väverska är större än min potential som snickare...  :-)

Skärmatta

After Work med god vän inne i Stockholm. Slank in i pysselbutik på vägen: "Slöjd-detaljer". Väninnan kollade pärlsortimenetet, jag kollade om de hade större skärmatta än min gamla uttjänta. Jodå, 60*45 cm, och ca 120 kr billigare än Panduros. Blev dessutom en ny linjal. I plåt. Som man inte kan skära igenom med rullkniven. Verkar som de har postorder också.

Så skönt med helg! I morgon ska jag ta itu med mina brädor.

Ny inredningsdetalj?

Kvällspyssel. Jag fick hjälp av 12-åringen att bära in kartongen från garaget. Den var ganska tung, varpan. Men lätt att sätta ihop med beskrivningen som fanns med. Stadig, rejäl, knappt använd. Damen jag köpte den av berättade att hon hade varpat en tiometersväv på den och sedan tröttnat. Den känns som ett riktigt fynd.

Och så konstaterar jag att den är ganska enkel att fälla ihop, så jag tror jag får plats med den i mitt förråd mellan varven.

Till helgen ska här varpas! :-)

Tabletter

Här är en av tabletterna som jag vävde av sista biten efter jeansmattan. Kanten är sydd av resterna från ett tyg från Jobs Handtryck. En fantastiskt vacker liten stuvbit från ett besök utanför Leksand, som blev en kudde (syns bakom) och vars rester passade perfekt till de beige-blå tonerna i tabletten.

Det är svårt att fota när det inte är dagsljus, jag har inte tillräckligt bra blixt. Konstaterade dock på vägen till jobbet i morse att nu släcks gatlyktorna innan jag kommit fram. Vi går mot ljusare tider! Fast snön och kylan får gärna vara kvar ett tag till, tycker jag :-)

Söndag

På förmiddagen tog jag en sväng förbi brädgården. Två plankor inhandlades och sågades. Man kan inte tro att detta hör till vävningen, men jo. Återkommer om varför. 

Tvättmaskinen har i helgen gått några maskiner för att färga lite tyger för framtida projekt. Jag har färgat i maskin nu, men undrar hur ni andra gör: Batikfärga för hand och utnyttja olika färgbad, eller färga i maskin?

Det blir lite grått framöver, i olika nyanser. Mer mörkgrått än ljusgrått. Men först ska det bli röda gåsögon till min syster. Påslakanen är inhandlade på vår lokala loppis för en tia styck. Jag gillar återanvändning, fast snart börjar de säkert undra på loppisen vad jag ska med alla jeans och lakan till...

Det olivgröna tyget är till 16-åringen. Hon ska på Östasienkonvent och "cosplaya". Det handlar om manga och anime (manga är de japanska tecknade serierna och anime är filmerna) och att cosplaya är att klä ut sig till olika karaktärer i serierna. Den här karaktären har en mörkgrön overall. Det går åt stor energi och planering för detta och det är en riktigt fascinerande subkultur. Jag har lovat hjälpa henne att sy overallen. Hon är själv rätt så kreativ så det blir ett gemensamt projekt.

Och så hann vi med en skridskotur på plogad bana på sjö i närheten. Några varv, fika, mysigt! Vi åkte hem lagom till att solen höll på att gå ned. Nu är jag snart (men inte riktigt ännu...) redo för ny vecka.

Et voilà

Nu är den klar, jeansmattan. Och på plats i köket. 3 * 1 m, innehåller ett 20-tal blåjeans.

Får mig att tänka på hav och sjö. Vilket känns bra, eftersom jag bor nära havet.

Dubbel pärlfrans

Gårdagskvällens pyssel: Dubbla rader pärlknutar. En sida klar, en sida kvar.

Nu jobb. Ha en bra fredag!

Långa efsingar

De sista åtta centimetrarna gick som en dans och så var mattan äntligen klar. Men det var ändå rätt långa efsingar kvar. I någon av dessa inspirerande bloggar har jag tidigare sett ett par parallellt vävda grytlappar av en sluttamp, vilket jag tyckte var en bra idé. Så, det blev ett par tabletter i tuskaft av ett vackert beige blankt stränggarn som jag hittat för en tjuga på vår lokala loppis.

Och när jag började väva så upptäckte jag att jag har missat ett rör vid skedningen, fast jag tyckte jag var så noggrann. Det syns inte i jeansmattan för den är så pass grov i strukturen. Men i den ena tabletten syns det (det är pyttelite irriterande ändå):

Väven är nu nedklippt och vid en första anblick så tycker jag nog att min jeansmatta blir rätt så fin. Nu ska jag knyta fransar och snygga till. Bilder kommer förhoppningsvis fram emot helgen när jag kan fota lite i dagsljus.

8 cm...

...kvar tills jeansmattan är klar. Då kom 12-åringen och sa "Mamma, nu ska jag gå och lägga mig". Och det går faktiskt inte att väva i det här huset om någon annan ska försöka sova.

Så jag fick inse att klockan var ganska mycket. Och intalade mig att i morgon kväll, när jag förhoppningsvis hinner väva klart den sista biten, så kommer jag att vara utvilad. Och då kommer jag orka väva avslutet i blå mattvarp också innan ögonen faller ihop.

Trött blir ofta fel. Man ska inte stressa fram. Vävningen handlar inte om att prestera så mycket på så kort tid som möjligt. Kanske borde jag sätta upp en liten skylt om detta i vävstolen? ;-)

Godnatt!

Textilarvet

På vinden hittade jag en gammal matta från mina morföräldrars hem. Det är nog mormor eller hennes mor som har vävt den. Jag är uppväxt med flera såna här mattor och har väl inte tänkt så mycket på hur de här mattorna ser ut. Bara att det är randiga och väldigt långa trasmattor, typ.

Nu kollar jag på ett helt annat sätt, vad är det för teknik, hur har de tänkt med färgerna? Det måste ju funnits ganska mycket begränsningar kring val av material, för det var ju bara det mest slitna som kunde bli mattrasor; hur gjorde de för att komponera mattorna?

Jag är uppväxt med handarbete och tyger. När vi var barn sydde mamma våra kläder, jag och min syster oftast i likandan klänningar, ibland även mamma. Hon var väldigt noggrann och jag vet att hon ofta fick beröm för att vi var så fina.

 Min pappa fick i unga år lära sig sticka och brodera, när han gick i pension tog han upp hantverket igen och stickade tröjor och broderade tavlor till alla i familjen. Jag har just tagit ner en jultavla han har broderat till mig:

Jag och min syster fångades mest av att sy. I många år sydde jag de flesta av mina kläder och när barnen kom hittade jag glädjen i en overlockmaskin och trikåtyger. Tyvärr hittar jag inte längre så mycket inspiration i att sy, jag känner mig liksom klar på något vis.

När jag fick Toras vävstol frågade jag mamma varför hon aldrig har lärt sig väva ändå? Hon sa att hon gärna hade velat. Och mormor och mormorsmor ville nog att hon skulle lära sig. Men när det väl kom till kritan så tyckte de att det var så kul att själv hålla på, så det blev helt enkelt aldrig någon tid över för mamma att lära sig. Men när hon var här i helgen var hon nog lite extra road av det jag håller på med och jag märker att hon har lite koll på tekniken.

Den där mormorsmattan tror jag att jag ska använda som inspiration för en egen matta så småningom. Försöka ta upp färgerna och mönstret men i en egen, lite mer modern variant kanske.

Jo, och så tycker jag det är fantastiskt kul med alla kommentarer! Tack för att ni tar er tid att lämna tips, fina tillrop och tankar :-)

Vardag, badrumsmatta och Jesus på vattnet

Så snabbt det gick att komma in i vardagen... Har varit i Göteborg t.o.r. över dagen, lite trött. Men som sagt, jag värderar förmånen att ha ett kul jobb, så trots underbar ledighet kändes det inte svårt att börja jobba igen.

Det här är den absolut första väven jag gjorde i Toras vävstol. Det blev en liten badrumsmatta som fick svarta bandkanter i bomull. Nu ligger den på svart klinkergolv på liten gästtoa som är svart-vitt med röda handukar. Den funkar bra där.

Gästtoan fixades i ordning för knappt ett år sedan. Den är minimal och det jag gillar bäst är nog den gamla skolplanschen bakom toan. När min mor flyttade från hus till lägenhet för några år sedan hittade vi massor av gamla skolplanscher på vinden. Hon var söndagsskollärare på 70-talet och från denna tid fanns kvar ett antal planscher som var gamla redan på den tiden, alla med bibliska motiv. Lite oanvändbara, trots den fina skolplanschstilen. Men på gästtoan funkar det. Så där kan man sitta och filosofera i lugn och ro i vetskapen om att Jesus med stor tillförsikt spatserar på vattnet ovanför ens huvud.

Dagens Outfit

Nej, jag ska inte börja modeblogga... Och nej, jag leker inte kirurg... ;-)

Men så här såg jag ut i helgen när jag gjorde i ordning det sista (?) berget av jeanstrasor till min matta. Jag tröttnade på att nysa av allt jeansdamm som hamnade i min näsa när jag hängde med nosen över symaskinen så jag tog en tur till apoteket och inhandlade munskydd. Och jag tog på mig största förklädet för att inte helt drunkna i blått ludd.

Så, nu har jag en korg full med jeanstrasor som bör räcka tills mattan är klar. Mycket jobb, men jag tror det är värt besväret.

Vävinspiration

Hemma igen efter några dagar i Härjedalsfjällen. En resa med fin skidåkning och härligt umgänge, fast jag har saknat vävstolen lite... Håller på med min jeansmatta, har vävt ungefär hälften. Så förfärligt mycket tid det går åt att göra i ordning trasorna. Puh! Tror det är värt besväret, känner mig nöjd med det jag ser i vävstolen.

Huset i Härjedalen ska få lite olika mattor i olika gråa och röda färger. Ingen brådska, det får ta den tid det tar... Jag går och tänker på olika varianter i huvudet... kollar bloggar och hittar inspiration. De dubbelbundna rutiga hos Inspir är fantastiska, Min Hobby gör fina rosengångar och gåsögon, Handvävda tankar väver vackert i diamantkypert, på Hemvävt.net finns fina rosenmattor i underbart vackra färgkompositioner, hos Textila inslag finns modiga och vackra färgkombinationer som inspirerar. Solvnotan kombinerar alla möjliga material på spännande sätt. Ripsmattorna hos Utsikt från vävstugan är fantastiska och Loppberga väver alla möjliga och omöjliga sorters trasmattor som är helt underbara. Strick 17 är förvisso på tyska, men här kan man lära sig ett och annat. Jag har säkert missat någon... kanske finns det fler vävbloggare som jag borde följa?